En dag i taget!

Tja tiden går bekymmren består!E så spyless på att vara arbetslös.Man får verkligen ta en dag i taget. Det är inte samma sting i en som förut för typ 10 år sen tillbaka o tidigare. Då var det roligt o gå ut o lusten efter att träffa kvinnor var starkare. Intresserna har svalnat, tycker nu bara om att träna och att se på film dokumentärer o vetenskap e kul men d är också inte lika kul som förut. Men det är nog delvis medicinen som jag använde förut som förstört en del av mig.Men jag vet vad som krävs för att d ska bli så bra som möjligt ett jobb bättre ekonomi träna mycket o hitta på en massa saker o kanske hitta en kvinna man verkligen tycker om. Som det är nu så får man verkligen ta en dag i taget o bara hoppas att d nån gång blir bättre. Har i alla fall börjat rehaba axeln ordentligt, lagt upp ett eget program på gymmet. Kört en vecka nu med lätta vikter o nu idag ökat vikten o så kör jag så där o ökar eftersom så får jag se hur arm o axel tacklar d hela.